Byggbeskrivning för strippbyggare!

Då ny hemsida skulle göras hade jag tänkt att ej ha med denna byggbeskrivning. Men med önskemål från strippbyggare så finns den här för den som kan få lite inspiration Byggbeskrivningen var från början avsedd för kajaken ”HUSKY” men har kompletterats allt eftersom. Du kan därför använda dig av de delar som kan passa det bygge du själv arbetar med, eller se detta som ”ett” sätt att bygga kajak på. Beskrivningen följer den arbetsordning jag själv byggt kajaker efter.
Men det kan aldrig vara fel att läsa på mer om ämnet. Det finns mycket att hitta både på bibliotek och internet.

Med önskan om ett trevligt bygge:

Johan Wirsén ”HAVERIET”


Husky

Husky är en "mellanvolyms" kajak för såväl korta som längre turer. Som långfärdskajak passar den främst kanske en något lättare person, kvinna?, då den är lätt att hantera, men ej har så stor volym. (Själv är jag 190cm lång, +80kg, och kan ta ca. 25-30kg packning med mig. - Detta täcker de flestas behov).

Husky är stabil. Skrovet är V-bottnat, byggt i plywood, däcket i ribbkravell. (Eller för den som vill ha mer träkänsla, helt i ribbkravell -både däck och skrov ). Skrovet har skarpa slag. Husky är kursstabil men lätt att svänga. Den mer oerfarne paddlaren kan känna sig trygg. Kajaken är tänkt att användas utan roder och justerbar skädda, men kan givetvis utrustas efter behov och önskemål. Genom att kränga kajaken är den lättsvängd. Dessutom ”trimmar” man kajaken med hjälp av packning och viktfördelning, beroende på vind och vågförhållanden.

-När du bygger din egen Husky tycker jag att du själv ska utforma en del detaljer beroende på behov och önskemål. Stor eller liten sittbrunnsöppning ? Vattentäta skott?....

De skott och luckor som är ritade på ritningen är ritade efter min egen kajak. Det främre skottet har jag placerat alldeles framför spant 5, och används som fotstöd. Skottet akter sittbrunn är placerat precis i bakkant på sittbrunnen och något vinklat, vilket gör det lättare att tömma kajaken på vatten om den skulle vattenfyllas.

-Vad gäller sittbrunns-sarg så lammellimmar jag mina sargar av ett flertal lager fanér till ca. 6mm

tjocklek och förstärker sedan med glas-väv. se skiss ritn.

- Men som tidigare sagts, -försök att hitta lösningar som passar dig. Ritning och spantruta är bara ett hjälpmedel för att kunna bygga ett riktigt skrov. Planlösning och estetik bör anpassas av användaren.

 

Byggbädd:

För att bygga en kanot behöver du en byggbädd, där du kan sätta upp dina spantmallar. Jag brukar använda mig av ett system när jag bygger kajaker så att jag kan lossa spantmallarna ifrån byggbäden när skrovet är lagt. Klammer eller ev. spik får sitta kvar. Det är ju dessa som fixerar spantmallarna när du skall lägga däcket.

Spantmallarna sågas alltså ut med både skrovets och däckets form i ett stycke.

-Jag vänder alltså på skrovet och lägger däcket direkt. Man får bara inte glömma att tejpa av relingskanten plus spantmallarna. 12mm Spånskiva duger gott till spantmallar. Det är lämpligt att borra ett hål vid KVL (konstruktions-vattenlinje) för bulten. Spant nr.1. får man borra hålet 10cm upp. (eller ner om man tänker att kanoten byggs upp och ner). Man kan sedan ”vrida in” spantmallen till önskat läge.

För att slutligen fixeras med en gipsskruv. Se bara till att alla bultar och skruvar går att nå när du vill vända på skrovet. Se bild. Bygger du någon annan kajak väljer du givetvis den vattenlinje som passar.

 

Skrov steg 1:

Även om Huskys-skrov skulle kunna byggas enl. "stich and glue" metoden föredrar jag att bygga över spantmallar.    (Stich and glue = man syr ihop plywood-panelerna med hjälp av koppartråd för att sedan limma ihop dessa med Epoxi. Man behöver därför inga mallar). Kontrollen och enkelheten är en fördel och risken att limma ihop ett skevt skrov elimineras. Dessutom skall däcket sedan läggas ribbkravell. (strip-planking).-Spantmallarna är ju de samma. I fören limmar jag ihop stäven över en innerstäv.

På senare tid har byggare velat bygga även skrovet i ribb. Kanske för att förstärka känslan av att få arbeta mer med ”riktigt” trä. Hur man klarar att bygga med ribb och skrovets skarpa slag beskrivs längre fram.

-Alltså, när spantmallarna är monterade och riktade så att dessa turar fint (detta kontrollerar du med hjälp av ett snöre i centrumlinjen och ett par längre trä-ribbor ,sk. rin, längs relingskanten och slaglinjen) är det dags att montera plywood panelerna över spantmallarna. -Glöm bara inte att tejpa alla ytor på spantmallarna så att dessa inte limmas fast vid skrovet. Plywood panelerna skall laskas ihop. Se till att relingslinjen följs fint, det är mindre viktigt att skarvarna mellan panelerna blir täta, dessa spacklas, limmas ihop med Epoxi blandat med slipdamm. ( Om du vid ihoplaskningen av panelerna använder vinkelslip med grovt slippapper, får du gott om slipdamm som när det blandas med epoxi ger rätt färg på limfogen.) Innerstäven skall vara inhyvlad och passa vinkeln mot panelerna.Panelerna fästs på plats med ett par små stifft eller spik. Akterstäven hålls ihop med hjälp av ett par koppartrådar.

 

 

När sedan allt är justerat och inpassat är det dags att limma. Stryk först tunn Epoxi på ytorna, när detta sedan sugits in i virket blandas en filler eller putsdamm i Epoxin så att denna ej längre är rinnande, och spacklas , pressas in i skarven mellan panelerna. Drag åt trådarna i aktern, samt stifta plywodden mot innerstäven. -Kontrollera en sista gång att akterstäven är rak och riktig. Låt Epoxin härda. Om man inte vill ha ”trubbiga” stävar kan man limma 3-4 lager 3mm faner över stävarna. Faneret hyvlas sedan till så att en vassare stäv erhålles. Nu är det dags att lägga däcket.

 

Lister till kajakbygge

I de flesta fall vid kajakbygge räcker det med 4 - 5mm som list-tjocklek. Det är också heltklart en fördel om dessa är radiefrästa, men det går givetvis att bygga med raka kanter. Fördelen med frästa lister är att de följer bättre efter spantmallarna och att skarvarna mellan listerna går att få täta. Listerna så att säga ”turar” efter vartandra. Lämplig bredd är ca 15 - 20mm.

Om man väljer att bygga med ofrästa lister bör man planhyvla brädan innan den spräcks upp till list. Detta för att få en bättre limyta och jämnbreda lister, vilket underlättar vid skarvning. Om man arbetar med smala lister, 5 - 15mm, kan man ”kantra” listerna och därigenom få täta limfogar. Man bör i detta fall ha något tjockare lister då man får slipa bort mer material.Jag använder mig ofta av detta system då jag lägger mönstrade däck på mina kajaker. -En annan sak att tänka på när man sågar sin egen list. Bunta ihop listen du sågar för varje bräda, så att du får rotändan åt samma håll. Detta gör man för senare kunna skarva rotända mot rotända eller topp mot topp. Däregenom minskar risken för större nyans-skillnader över skarven.

 

Lister från Haveriet

För att kunna produsera radiefrästa lister till ett rimligt pris/kvalitet är de enl. följande:

Frästa / hyvlade på tre sidor. -En sida är sågad. Detta gör att listen är jämntjock och håller jämn bredd. Ändarna på listen har dock en defekt som uppstår när listen först träffar frässtålen samt lämnar maskinen. Dessa ändar skulle jag självklart kunnat kapa bort, men som byggare kapar du själv listerna när du bygger och sparar därför kostnaden för att jag skulle kapa dessa.

Vad gäller den sågade sidan på listen så är det samma sak här. Jag skulle kunnat hyvla även denna sida. Men du skall i vilket fall slipa ditt skrov. Jag föreslår därför att du vänder den sågade ytan utåt då det är mycket lättare att slipa skrovets utsida än insida. I det fall knagg eller kåda förekommer kapar du enkelt bort detta. Om knagg ej är genomgående, halva listens tjocklek eller mindre, vänder du knaggen inåt skrovet.Många gånger gäller det att planera byggandet så ”rätt” list kommer på ”rätt” plats. Bygger man en kajak så går det ju åt ganska många korta lister för och akter om sittbrunn. Alla lister är frästa på två sidor, även ev. dekorlist detta gör att dessa kan placeras där du tycker, och ej nödvändigtvis som skarndäckslist.

 

Skarvning av list

 

Då man oftast får arbeta med lister i fallande längder, måste man ibland skarva på längden. Men eftersom listen så småningom kommer att vara ”inglasad” behöver du ej bry dig om att göra några längre laskar / skarvar.

Man kan helt enkelt använda sig av 90° - ändskarvar. För egen del brukar jag dock hålla ihop de två lister jag skall skarva. Såga dessa 90° i längsled, men vinkla sågen något. Detta för att slippa att ljus tränger igenom skarven om denna ej skulle bli helt tät. En otät skarv har tendens att se mörk ut då man ser igenom in till kajakens mörkare insida. Lämplig såg kan vara den lilla bågsåg elektriker ofta använder när de sågar sina el-rör.

 

Strippat skrov med skarpa slag !

Det är mycket lättare att bygga med riktigt skarpa slag på en kajak, om man använder frästa lister, än ett slag med liten radie. För att få en tät skarv mellan listerna får man dock skära bort ena halvan av”skålen” på den ena listen. Förslagsvis tar du ett par små listbitar och kontrolerar över vilka spantmallar ”skålen” skall skäras bort. Övergår sedan skrovformen till mjukare former sparas ”skålen” och du får en tät och fin limfog. Du börjar alltså att ribba slaglinjen , för att sedan bygga vidare åt två håll. Relingslinjen får sedan sågas ren. På innsidan i slaget lägger du sedan en hålkärlsfog av tjockad epoxi innan insidan av skrovet glasas. se teckn.

Inpassning av list

När man börjar lägga list vid ett skrovbygge är det enkelt då listerna passerar ut över stävarna.

-Man börjar ju oftast vid relingen och arbetar sig ”uppåt”, för att så småningom täcka botten på kajaken. När listerna passerar stävarna kapas de av jämt med innerstäven, för att sedan när skrovet är lagt, täckas med en ytterstäv. Men när stävarna passerats eller man lägger ett däck måste man börja att gira ihop listerna. Alltså, kapa listerna i vinkel för att passa med ”mötande” list. Detta kan man göra ganska enkelt med hjälp av en penna,mattkniv och en stöthyvel. ev. japansåg. Den första listen håller man i läge över befintliga lister, och ritar med hjälp av en linjal linjen listen skall kapas efter. Linjalen håller du längs centrumlinjen på spantmallarna. När du sedan ritat linjen tar du mattkniven och skär av listen något utanför linjen, och justerar till snittet med stöthyveln. Du måste tänka på att få en vinkel hyvlad med vilken listen faller in mot lodlinjen.

Ett annat sätt är att grovt passa in listen med hjälp av kniven, så att bara spetsen passar.Ta en liten listbit och märk av var snittet skall börja. Och sedan såga vinkeln. Lämplig såg är fintandad japansåg. Detta sätt är det bästa då man kan få snygga giringar / skarvar för lister med olika bredd. Tex. vid mönstrade däck.

List nr 2 skarvas sedan dit genom att hållas på plats över skarven, märkas och kapas.

 

Då jag själv är högerhänt brukar jag tycka det är enklast att arbeta med-urs. Man går helt enkelt runt,runt allt eftersom listerna kommer på plats. Verktygen kan man hela tiden hålla i höger hand och med vänster hand håller man i listen. Viktigt är givetvis att alla de verktyg du använder är vassa.Det går bara inte att få ett bra resultat med slöa verktyg. Dessutom är det mer tungarbetat. Ett tips är också att hålla stöthyveln något vinklad, så skär eggen bättre och risken att bryta av spetsen på listen minskar.

 

-Jag tycker att man skall sträva efter att bygga snyggt och rent. Så lite synliga skarvar och glipor som möjligt och undvika knaggar och kåda. Alltså (för min del) duger inte vanlig brädgårds-gran. Åtminstonde inte om virket kommer här nerifrån mina breddgrader (Öland - Småland).

Däck:

En bildbeskrivning över hur jag lagt ett däck

Du skall nu lossa spantmallarna ifrån din byggbädd. MEN EJ FRÅN SKROVET!.

Det är lämpligt att lägga skrovet i en vagga när du skall lägga däcket. Däcket läggs med träribbor enl. "strip-planking" metoden.

Börja utmed relingskanten och lägg ribba sida vid sida in mot centrum -eller varför inte? Ribba upp ett mönstrat - dekorativt däck med hjälp av ribbor i olika träslag. Viktigt är bara att hela tiden alternera från sida till sida med ribborna.

eftersomm skrovet inte är speciellt vridstyvt ännu.

Till limningen av däcksribben kan du använda ett vanligt vit-limm, typ fuktsäkert. Detta underlättar mycket och spar tid. Det blir ju ganska omständigt att blanda Epoxi-lim för alla små limningar.

När sedan däcksribborna är lagda och limmet har torkat är det dags att ta bort alla klammer eller stifft. Det kan vara lämpligt att börja hyvla bort ojämnheterna på däcket. Jag använder här en spånhyvel med plan yta, men hyveln måste vara vass. Efter hyvling följer slipning och åter slipning. Ev. skador kan spacklas med ett träspackel. Det finns en uppsjö av olika spackel och färger för träindustrin. Dessutom är dessa vattenlösliga och kan blandas sinsemellan till önskad kulör.

När du tycker att du är nöjd med ditt resultat, eller har tröttnat på att slipa, är det dags att påföra det första lagret Epoxi. Detta gör du lämpligen och enklast med hjälp av en gummispackel. Kontrollera först att spackeln inte fäller färg. Undvik därför svarta gummispacklar och köp en vit. Det är också av största vikt att du iakttar anvisningar ang. Epoxin. Läs därför noga igenom blandningsförhållande, skyddsföreskrifter o.s.v. När det första lagret Epoxi spackls ut över däcket kan du observera att det blir små små luftblåsor på ytan efter en stund. Detta kallas för ut-gasning och är bara ett bevis på att Epoxin tränger ner i underlaget. I och med att vi stryker ett första lager Epoxi innan vi laminerar med väv, undviker vi att få dessa blåsor under väven. När det första lagret har härdat slipas ev. blåsor bort och väven kan läggas ut över ytan. (Använd en twill-väv på ca.150-160g). Jag använder även gummispackeln här för att föra på Epoxi. Om man är lätt på handen och fördelar Epoxin över ytan brukar det inte vara något problem med att väven flyttar sig. Överflödig Epoxi pressas sedan ur väven när denna har fått "suga" en stund, ca. 15-20 min. -Detta görs med spackeln, med långsamma tag. Samtidigt pressas en mängd luft bort och förhoppningsvis skall du ha ett helt klart laminat där vävens struktur är synlig. Ytterligare spacklingar görs sedan med epoxi till dess vävstrukturen är täckt.

För egen del lägger jag hela däcksytan och sågar upp hål för sittbrunn och luckor när däcket är limmat till skrovet.

 

-Om du bygger en kajak med en materialsats från ”Haveriet” har du fått glasväv levererad i tre full-längder till kajaken. Det är då tänkt att det överskott från väven som klipps bort när du laminerar utsida däck skall användas på däckets insida. Kladda därför ej ner överskottet med epoxi, då detta vill härda och det sedan ej går att ”väta” om väven. Vävskarvar läggs med några cm överlapp. Resten av överskottsväv skall klippas till remsor för skarv däck - skrov.

 

Givetvis laminerar jag både in och utsida med glas-väv innan däcket limmas till skrovet.

OBS! Om du väljer att bygga med en liten sittbruns-öppning bör du såga till en däcksbalk som du tillfälligt monterar i framkant av den tänkta öppningen. Denna balk formas till efter däcksbalksbukten som är ritad på spantrutan, förlängs bara något. Likaså får man låta listerna ”hänga i luften över spant 7.

 

 

 

Fukt och fuktvandring:

-Om du följer mina rekommendationer och använder vitlim när du limmar listen. Vid limningen tillför du vatten med limmet, detta gör att träet kommer att svälla vid limfogen. Om du sedan inte ger det träfärdiga skrovet tid att torka innan slipning och laminering kommer fukten så småningom att fördelas över en större yta och du kan se att just över limfogarna har laminatet sjunkit något. I släpljus kan du följa listernas form. Detta undviker du om skrovet o däcket bara får torka någon dag innan du lägger sista handen med finslipningen och börjar laminera med epoxin.

 

Skrov steg 2:

När däcket är lagt, slipat, laminerat ock bortlyft, monterar du tillbaka skrovet på byggbädden. Du drar ut stift eller ev. klammer. Och gör en sista översyn av skrovets utsida. Slipar en fin radie över slaget och stävar, för att slutligen laminera utsidan med glasväv och Epoxi. När utsidan är klar lyfts skrovet och en hålkärlsfog med tjockad Epoxi spacklas i slaget och längs kölen på skrovets insida. Därefter lamineras hela skrovets insida med en väv.

 

Limning av däck-skrov:

Har du med kort tids mellanrum laminerat skrovets och däckets, in och utsida, bör du inte ha några problem med att limma däcket till skrovet. Om du däremot bara laminerar ena sidan av ex. däcket och detta sedan utsätts för förhöjd / sänkt luftfuktighet, kommer det att reagera likt en bimetall. Den O-laminerade sidan sväller resp. krymper.

Om du tänkt att utrusta kajaken med en liten sittbrunnsöppning, bör du montera ev. skott, och däcksbalken akter om sittbrunnen, innan du limmar ihop däck och skrov. Vid en större sittbrunsöppning ca. 40 x 80 cm, kan skotten enkelt monteras efteråt. Genom att vända kanoten upp och ned över ett par bockar, kan man ”krypa in” med armar och överkropp.

Däcket limmas med tjockad Epoxi mot skrovet, och hålls på plats av maskeringstejp.

När sedan hål för sittbrunn, och ev. luckor sågats upp, spacklas en hålkärlsfog, som täcks med en väv-remsa längs skarven -skrovets insida. Detta gäller så långt du kan nå att komma åt.

En radie slipas längs skarven Skrovets utsida, för att sedan täckas av en glasfiber-remsa.

 

Sittbrunnssarg

 

Om du köpt en materialsats av mig får du en lammellimmad ring som du skall anpassa till ditt däck. (Ringen är 8-9cm bred för att kunna passa de flesta däckskurvor).

Eftersom ”ringen” är öppen i aktern kan man anpassa dess storlek något efter eget tycke. (ca 38 - 42 cm bredd. Bredden kan ytterligare ökas med hjälp av en ”kil”). Längden är däremot fixerad. Vill du ha en smalare sittbrunns - öppning kapar du bort det material du önskar innan du limmar ihop ringen.

När sedan ringen är limmad lägger du den på plats över däcket. (Här kan det vara bra om du kan fästa den lätt med ett par punkter smältlim så att den ligger still.) -Ta en passare,som du hela tiden håller vertikalt, och överför däckets form till ringen. Såga och hyvla efter den ritade linjen.

 

Såga upp hålet i däcket till sittbrunnsöppningen

Obs! Limma inte dit ringen innan du anpassat ovansidan samt limmat dit en fläns, kant, som du senare skall spänna ditt sittbrunskapell runt.

För att sargkanten skall vridas och vinklas snyggt, är det lättast att limma denna på plats på däcket. Tejpa därför av så att ingen epoxi kan rinna ner och limma ihop ringen med däcket.

Sedan är det ganska lätt att med hjälp av många tvingar och små distans-klossar forma till sargkanten efter däckets kurvatur. -Givetvis provar du först utan något lim. -Du måste också minimera den ring som

är medskickad i materialsatsen då den är alldeles för bred och styv för att kunna formas direkt. Den är ju extra bred för att du skall kunna välja din egen bredd på öppning och allt överskott är tänkt att sågas bort.

När limningen är klar tar man bort sargen och lägger en kraftig radie med tjockad epoxi längs undersidan. Sedan justeras sargkantens in och utsida. För att slutligen limmas på plats.

På ritningen finns ett alternativ till hur man kan fästa sargen mot däcket. En variant är att sätta hela sargen ovanpå däcket. Enklare - men ej så snyggt då man ser ändträ från däcket. Ytterligare en variant, som jag själv nyttjar är att fräsa en fals i underkant på sargen. Detta gör att sargen står på däcket men falsen täcker ändträ på däcket. Detta kan man enkelt fräsa om man har tillgång till en överhandsfräs med dito bord.

 

Nedsänkning av sittbrunnssarg

 

Ett enkelt och snabbt sätt att sänka sittbrunnssargen är att i princip såga ett hål större än din sarg. Fylla hålet med lister / ribbor på tvären. Detta bör du planera och göra i samband med att du lägger däcket. Det är därför bra om du redan nu kan tillverka sitt

brunns-sarg / ring för att utgå ifrån. Hur mycket man kan sänka sargen beror dock på däcksbukten och kajakens bredd i förhållande till sargbredd. Snyggast är också om ”hålets” utformning följer formen på sargen. Men generellt sett är det mer bredden på ”hålet” än längden som sänker sargen. Beroende på vilken kajak du bygger får du därför själv mäta däcksbukt / sarg, hur stort du skall såga upp ditt ”hål”. Då jag själv inte tycker det ser bra ut med ribbor på tvären, brukar jag täcka dessa ribbor med ett fanér för att få fiberriktningen åt rätt håll. se bild.

 

  1. Täck hålet med tvär-ribbor.
  2. Slipa av däcksytan runt nedsänkning.
  3. Slipa av ytan med tvär-ribbor så denna yta blir något under däcksytan se bild.
  4. såga upp hålet för sargen.
  5. Tejpa ihop, och anpassa faneret efter ytan med ca 5mm övermått. Faneret bör vara tunnt ca0,8 - 1mm.
  6. Såga till en masonit-ring som passar faneret. Denna ring skall tejpas med packtejp så den ej limmas mot faneret.
  7. Prova att spänna faneret mot tvärribborna med hjälp av masonitring + många tvingar.
  8. Limma dit faneret med något tjockad epoxi.
  9. Slipa utstickande kant jämt med däcket.

 

Skott:

Skott och höftstöd kan du enkelt tillverka av överblivna mindre listbitar. Dessa limmas ihop på ett plant underlag, för att sedan slipas och lamineras med glasväv innan de limmas fast med en hålkärlsfog. Det går också bra att använda sig av 4mm plywood.

 

 

Skädda:

Skäddan som är ritad på ritningen är fast monterad och limmas först efter att skrovet är laminerat. Själv har jag paddlat och justerat, paddlat och justerat (hyvlat) några ggr. innan jag känt att jag varit nöjd. Jag tycker att kajaken skall vara i stort sett neutral, bara det där lilla lovgiriga som man lätt sedan justerar med ev. packning. Först därefter har jag ”glasat” in skäddan. Skulle man vilja lägga mer arbete så är det fullt möjligt att göra en justerbar skädda, och kajaken skulle vara mer lättsvängd med skäddan uppe.

 

Förstärkningar:

Många glasfiberkajaker som finns på marknaden idag tål ej tuffare behandling. Däck släpper från skrov. Däck tål ej att sittas på. Kanoter knäcks framför och i samband med sittbrunn. Vad man kan lära är att förstärka sin egen kajak på dessa ställen, om man vet med sig att det blir mer än Söndags-turer. Vikten kommer givetvis att öka men i det totala tycker jag att man inte skall fixera sig för mycket vid vikten. Din kajak kommer ändå att bli lättare än en motsvarande glasfiberkajak.

-Däcksbalken akter om sittbrunnen är ett måste om du skall kunna sitta på däcket. Likaså om du blöt och tung skall kunna kravla upp på akterdäck. Har man en liten sittbrunnsöppning och därför kanske använder paddeln vid i och ur stigningar. Kan ett extra lager väv ovansida, akter, sittbrunn skydda mot paddelns tryckmärken.

-Skarven mellan däck och skrov limmas med en rejäl hålkärlsfog längs insidan skrov + glasfiber-remsa. När du spacklat upp hålkärlsfogen kan du direkt lägga vävremsan. Med en vinklad elementborste på förlängt skaft når man långt in i kanoten.

-Att lägga en extra väv under däck i sittbrunnen är också enkelt och ger ökad styrka. Likaså dubbla väv-remsor längs skarven däck / skrov på utsidan. Då man ofta slår paddeln i skarndäck.


En bildbeskrivning av hur jag har lagt ett däck.

 

 





Form & Produktion Internetavdelningen | Cookies